BITTER DAG PÅ EGNAHEMSVÄGEN

Usch och fy för att vara sjuk. När man väl får feber och ont i halsen så förstår man hur jäkligt det är att vara sjuk. Just nu hade jag hellre varit på jobbet och serverat frukost och sen ta en stor sockerkaka till fikat klockan ett med pensionärerna. Uh så tråkigt det är att vara hemma. Det är dock fint när Max är hemma så man kan prata med någon, men just nu är han i skolan och jag har noll saker att sysselsätta mig med. Orkar inte göra något heller för den delen, är så trött på att bara ligga framför tvn och äta halstabletter. Gommen är alldeles skrynklig av alla tabletter. Och imorse vaknade jag av att jag blödde världens största näsblodflod någonsin, det kom t.o.m på kudden och på golvet när jag rusade ut till toaletten. Det var ur fel näsa också (brukar blöda näsblod rätt ofta ur den andra men jag vet att det är ett kärl som är brustet där) så jag antar att jag har järnbrist eller nåt. Tycker jag har ätit rätt bra fast jag varit sjuk, aptiten blir det aldrig fel på antagligen, vilket är rätt bra tror jag.
Ska tvinga mig till att städa undan lite här hemma idag, skiter i om jag är trött.

Jag har kommit på att jag har en tendens att vara osynlig för vissa ibland. Tror jag tagit upp det där i bloggen tidigare om en lärare en gång om jag inte minns fel, att jag liksom inte finns och de vet inte vem de sätter betyget på. Igår hände samma sak igen när jag ringde till jobbet för att sjukanmäla mig. Jag pratade med en sjuksköterska, som aldrig aldrig aldrig kommer ihåg mig, och hon tror att jag är ny där (fast att jag har jobbat där längre än vad hon själv har gjort). Jag sa "hej det här är kristin som ska jobba på våning fem idag, måste tyvärr sjukanmäla mig för att jag känner mig krasslig", jaha säger hon, krya på dig och glöm inte att ringa chefen sen. Okej säger jag och lägger mig igen. När jag kliver upp vid halv tolv så ser jag att vasahemmet har ringt igen vid halv tio, lyssnar av röstmeddelandet och så är det samma sköterska som jag sjukanmälde mig hos imorse som frågar om jag kan jobba från 15-20.30 idag (igår då). ÅH BLIR SÅ TRÖTT. Det händer ofta på jobbet också att sköterskan och jag har pratat med varandra klockan sju på morgonen när vi har rapport, och sen vid tre igen när nästa rapport är så undrar hon om jag börjar nu och ska jobba kväll. Hallå vi pratade ju imorse?! och så heter jag Kerstin, Kristina eller Katrin. HM.



sick-outfit


..läste igenom vad jag har skrivit, FÖRLÅT låter så himla bitter.

Tack alla fina (vänner pojkvän familj) som är så goa och underbara!!!



Kommentarer
Postat av: Ida

Be inte om ursäkt för att du är bitter eller irriterad ibland! det får man vara ibland. Skulle jag be om ursäkt skulle jag göra det konstant annars ju, haha!

2009-11-07 @ 13:25:53
URL: http://jagochvarlden.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0