provisorisk

Har käkat lite middag framför hollywood fruar. Jag är nog lite efter nu kanske men Maria Montazami är så grymt rolig! Man kan ju inte ogilla henne. Sen verkar hela hennes familj komma så bra överens, men det kan väl vara för att det är kameror överallt. Det roligaste var när de skulle köpa jacka till hennes man och så provade hon en själv och hade inte varit lyckligare.

Idag har jag en kväll alldeles för mig själv! Det kändes så längesen jag var ensam hemma. Först ska jag tvinga mig ut och springa (MÅSTE VERKLIGEN MÅSTE MÅSTE MÅSTE) och sen ska jag göra kvällsmat inkl. kakao och bunkra upp med 5 filtar i soffan och kolla på massa roliga saker, för imorgon börjar jag inte fören FEM. gud vad gott.

Jag har ju en elev på jobbet nu som hänger med mig i det jag gör. Det kan vara rätt lärorikt att ha med henne för då kommer jag på massa saker som jag inte tänker på annars och häromdagen började jag snacka om hela nervsystemet och lite annat (som jag inte visste jag kunde så bra) som hör till kroppen och det bara flöt på. Det är skumt det där för om en person t.ex. skulle fråga mig en sak (som i den här saken gäller vården) utanför jobbet så skulle jag ha svårt att komma på ett svar lika snabbt (samma sak gäller om personen i fråga kanske vet ganska mycket redan om vården så är det som att jag blir osäker och vågar inte säga allt om det skulle vara någonting som var fel i det jag tänker). Nu blev det lite luddigt allt det här kanske men det jag menar är att jag verkar ha lättare för att prata om en sak jag är ganska säker på med någon som inte vet så mycket om just den grejen.

Nu måste jag göra något vettigt. sen blir det chill.